Från säterbruk till framtidsstuk

Ransbysätter. En samling hus i obygden. En by bland alla andra i Sverige som kallas glesbygd. En by som befann sig i dödsryckningar och förmodligen mest bestått av sly, tomma hus och möjligen någon kvarboende gammal människa om inte...
Om inte 1991 hade varit. Året då byalaget lyckades få köpa den gamla nergångna skolan av kommunen för en struntsumma men i samma stund var tvungna att dra in pengar för att hålla skolan i någorlunda hyfsat skick.
Från den dagen har den döende patienten, Ransbysätter, rehabiliterats steg för steg med den kunskap och kraft som redan fanns i bygden och inte minst med mängder av jävlaranamma.
Resultatet är inte ett pittoreskt turistparadis med massor av gästnätter men en by där det går att bo och leva på ett hållbart sätt där gammal yrkeskunskap och modern teknik går hand i hand.
I förra veckan fick uthålligheten välförtjänt uppmärksamhet när man utsågs till Årets utvecklingsgrupp av organisationen Hela Sverige ska leva.
Ransbysätter var från början stället på skogen där Ransbygårdar hade sina sätrar. Man kan med fog konstatera att byn gått från säterbruk till framtidsstuk.
Tror ni mig inte? Kolla själv på Ransbysätters egna hemsida.